Bilden uppdaterades senast den 22.07.2024 um 06:35:01.
Lokal tid uttrycks i timmar enligt Tomsk sommartid (TLDV). TLDV=UTC+7 timmar.
Klicka här för att för att lära dig mer om Schumann resonansen Solaktivitet idag Schumann Arkiv NorrskensprognosHär kan du se den aktuella Schumann frekvensen live i realtid. Om överföringen (matningen) misslyckas visas ingen bild. Vi hänvisar till omfattande övervakningsdata från rymdobservationssystemet i Tomsk. Dessutom ger vi dig ytterligare intressanta uppgifter om Schumann-resonansen.
Bilden uppdaterades senast den 22.07.2024 um 06:35:01.
Schumann-resonansens kvalitetsfaktorers beroende på den lokala tiden.
Bilden uppdaterades senast den 22.07.2024 um 06:35:01.
Schumann resonansamplitudernas beroende av den lokala tiden.
Bilden uppdaterades senast den 22.07.2024 um 06:35:01.
Schumann resonansfrekvensernas beroende av lokal tid i hertz.
Bilden uppdaterades senast den 22.07.2024 um 06:35:01.
Lokala tidsberoenden av den elektromagnetiska bakgrundsnivån i området upp till 30 MHz i decibel.
Tiden på jonogrammen motsvarar Tomsk Sommarstandardtid (TLDV). TLDV=UTC+7 timmar.
Bilden uppdaterades senast den 22.07.2024 um 06:35:01.
Amplituden hos den samplade signalen är beroende av frekvensen och arbetshöjden. Graderingar av amplitud och intensitet visas till höger i diagrammet.
Bilden uppdaterades senast den 22.07.2024 um 06:35:01.
Beroendet av den lokala tiden för jonosfärens kritiska frekvenser.
Bilden uppdaterades senast den 22.07.2024 um 06:35:01.
Jonosfärens effektiva höjder är beroende av den lokala tiden.
Bilden uppdaterades senast den 22.07.2024 um 06:35:01.
Beroendet av den lokala tiden för jonosfärens kritiska frekvenser.
Bilden uppdaterades senast den 22.07.2024 um 06:35:01.
Variationer i magnetfältskomponenter i gammaskalor som är beroende av lokal tid. Lokal tid uttrycks i timmar enligt Tomsk sommartid (TLDV). TLDV=UTC+7 timmar. Nedan visas graden av störning i jordens magnetfält enligt K-index.
Bilden uppdaterades senast den 22.07.2024 um 06:35:01.
På en 9-gradig skala ges en uppskattning av foF2-parametern för världsbasen i termer av volym och homogenitet hos datan i en serie experimentella värden för varje jonosfärstation. Baserat på databasens fyllnadsgrad representerar det totala antalet stationer (224 st.) 9 grupper med en radie som är proportionell mot fyllnadsgraden (i den första gruppen finns 8 stationer, i den andra - 10 stationer, i den tredje - 11, i den fjärde - 12, i den femte - 14, i den sjätte - 18, i den sjunde - 22, i den åttonde - 34 och i den nionde gruppen - 95 stationer).
De data du kan se ovan kallas i allmänhet Schumann frekvensen. Mer korrekt skulle det benämnas Schumann-resonans. Eftersom denna frekvens upptäcktes av Winfried Otto Schumann kallas den för Schumann-resonans. Schumann var fysiker vid det tekniska universitetet i München. Grundfrekvensen är 7,83 Hz.
År 1952 insåg Schumann att utrymmet mellan dessa två komponenter, jorden och jonosfären, representerar en resonator. Denna kan exciteras av blixtar och på så sätt bilda stående elektromagnetiska vågor.
Mellan jorden och jonosfären genereras ständigt elektromagnetiska vågor. Till exempel blixtar och åskväder, som det finns över 2000 av just i denna stund när du läser dessa rader. Blixtar från åskväder ger upphov till gnistor av elektromagnetiska vågor som har en överdimensionerad effekt. Dessa sprids mellan jordytan och jonosfären. Båda är utmärkta elektriska ledare. Detta kallas också rymdväder. Om den resulterande strålningen har en viss våglängd uppstår superpositioner och förstärkningar.
Winfried Schumann beräknade dessa resonanser utifrån linjer med låg intensitet och extremt låg frekvens, mätt i Hz. Därav namnet Schumann resonans. Dessa mätdata publicerades 1954 tillsammans med hans medarbetare. Det är välkänt att dessa mätningar och beräkningar är ytterst komplicerade matematiska processer.
Senare, under 1960-talet, bekräftades dessa bevis. De så kallade fältstyrkorna är mycket små och svåra att mäta. Det medför att beräkningen också är ungefärlig. Därför är det också nödvändigt med känsliga mottagare med extremt låg brusnivå. Dessa apparater använder oftast magnetiska antenner och används även för att upptäcka och lokalisera åskväder.
Vi får data om Schumann-frekvensen från det ryska rymdobservationssystemet i Tomsk. Nedan kan du se originalsidan som en webblänk på ryska.
Källa: Tomsk rymdobservationssystem
Följ oss på Instagram
Följ oss på Twitter